är det möjligt att identifiera sig med en docka i trådar???

Här om dagen så slog det mig att mitt liv just nu ter sig som Televinkens...
Att jag är en glad sprattlande typ som andra styr genom att dra i trådarna. Hm?!
Ständigt leende, trots att man sitter fast i en massa praktiska måsten; som att städa, som att få fatt i ett jobb, som att få tid och ro att skapa...
Svårt att i allt detta hitta ett andningshål och bara vara...

Det finns en kuligt typ med en massa fantastiska reflektioner (finns i och för sig säkert mängder av kuliga typer) Carl Fredrik Holtermann här ute i bloggosfären. En grymt driven kille, men mängder av fantastiska reflektioner och iaktagelser som han låter oss andra ta del av och göra tillägg på/i. Ett ställe där jag emellan varven låter mig "vila", hämta inspiration och förundras.

http://www.therapeuticpictionary.blogspot.com/
&
http://www.svtnoje.blogspot.com/ = CFH´s struntblogg. Så jävla bra!!!
Det var nog därifrån jag fick min liknelse med just Televinken.
För även om Televinken är en liten docka med en massa trådar, så tycker jag mig se en och annan likhet med mig själv, åtminstone just nu. Undra just vilken som kan vara min Anita?!

Detta kan ju tyckas som ett grymt sidospår till allt det andra jag bloggar, men jag tycker att det finns en poäng med denna reflektion och liknelse... För hur ser inte livet ut ibland, bland trötthet, frusteration och en vilja att vilja men ett grått täcke av alla måsten som hänger över mig och säkerligen också andra... För är det något jag inte tror, så är det att jag är unik... Tror att vi alla mer eller mindre vid olika tillfällen i livet drabbas av ungefär samma känsla, vad det än må vara... kärlek, lycka, litenhet, förvirring, trötthet, gemenskap, ensamhet, frusteration, sorg, total glädje, ett skratt i halsen el. gråt för den delen etc.
Vi börjar med huvudfotingar och på den vägen är det.

Den här bloggen är ett utsnitt ur mitt liv som människa och konstnär, om det nu går att skilja åt?! Det är väl lite därför jag visar ett misch masch av bilder, text etc. för att just visa, att det inte går att hålla isär... Man är som ett kalejdoskop, en mängd saker på en och samma gång, det ena funkar liksom inte utan det andra...





"Min CV innehåller erfarenheter från olika håll; livet är ju sällan en lineär serie händelser.
I grunden finns alltid arbetet som keramiker".

Dessa rader har jag snott ifrån Bibbi Forsmans hemsida (ursäkta Bibbi!) http://www.bibbiforsman.se
De har liksom etsat sig fast, dessa ord... De är så himla bra formulerat, detta att "I grunden finns alltid arbetet som kreramiker", i mitt fall som smyckekonstnär.
Precis så tycker jag att det är, men jag skulle aldrig ha kommit på denna formulering.
Därför så snor jag dessa textrader med kärlek och värme.