Parkour är en fysisk disciplin inspirerad av mänsklig rörelse. Parkour är inte tävlingsinriktat, och det finns inget poängräkningssystem. Man strävar efter att röra sig flytande och få allt till en enda rörelse. Det är fantasin och utövarens skicklighet som sätter gränserna. Parkour innehåller också en stor del filosofi. Den går ut på att man inte ska se ett hinder som en barriär utan som en möjlighet att hitta nya vägar och nya möjligheter. Ett hinder behöver inte vara fysiskt utan kan lika gärna vara ett psykiskt problem som måste lösas. Varje hinder har en väg som är mest effektiv och en traceur gör allt för att hitta den.
Enligt Wikipedia.
Om jag varit yngre, typ kring 15 år så hade det här definitivt varit något som jag hade velat göra, hoppa från sak till sak... Tyvärr så måste man väl inse sin ålder och sina begränsningar... Men fan vad det ser kul ut!
Jag gillar verkligen idén bakom detta...
Finns hur mycket som helst om denna sport på nätet. Bilder och text har jag hämtat ifrån just Wikipedia...
"Det är fantasin och utövarens skicklighet som sätter gränserna. Parkour innehåller också en stor del filosofi. Den går ut på att man inte ska se ett hinder som en barriär utan som en möjlighet att hitta nya vägar och nya möjligheter. Ett hinder behöver inte vara fysiskt utan kan lika gärna vara ett psykiskt problem som måste lösas. Varje hinder har en väg som är mest effektiv och en traceur gör allt för att hitta den".
Går ju precis att översätta till mitt sätt att arbeta med smycken, objekt, konst.
Alltså så är jag en traceur i konstvärlden.
Vackert! Jag kan "hoppa" och finna vägen på mitt eget sätt, i mitt arbete som konstnär, smyckekonstnär. Gillar verkligen det där med att varje hinder har en väg som är mer effektiv.
No comments:
Post a Comment