Röd boj, skepp o hoj... 
Kaffe på Ångbåtsbryggan i väntan på...
Bulle på Ångbåtsbryggan i väntan på....
Mycket folk... Här är mina medtittare...
Kreativitet, det gillar jag...
Jäpp, lååååååångt där borta skymtas Ostindiefararen... Mycket vattensprut var det...
Intressant att kolla in människor och deras utsmyckningar, även om det kunde varit smakfullare, men smaken är som... delad...
Närmare...
Röda Sten, oj oj oj vad folk... 
Lika mycket folk på väg...
Säkerhet till havs och många kanonskott... Krutröken spred sig...
Undrar just hur många bilder det blev tagna idag? Själv var jag hemma med 118 bilder...Hm?!
Skeppsråttor, några försökte sig på bättre platser...
Jaha, då börjar Ostindiefararen närma sig... en otroligt mäktig syn, praktfullt.
Ostinediefararen under Älvsborgsbron...
Vid Eriksberg...
Åsså var det någon som satt på sig silvertoppen, dagen till ära...
Eduard Melins Ångbåtscafé, mitt favoritgupp vid Klippan...
Avslutningsvis hittade vi ett stängt konditori som vi trots stängningsdax fick köpa MEGA prinsessbakelser... Vilket avslutade denna dag... Mums!
Men fan vad stora bitar det var.
Denna sista vecka har det blivit måååååååånga båtar i min vardag. Härligt!
Ännu en dag med livskvalitét... Det är något jag strävar efter, livskvalitét i stort och smått varje dag.
Lite fakta; vattensprutandet var till för att hålla småbåtar borta från Götheborg, med vatttenkanoner.
Krutrök och salut kom ifrån skeppet, jag och säkert många med mig trodde det var kanoner på land som sköt salut.
Ostindiefararen Götheborg har varit ute till havs i 20 månader, Kina var målet och så tillbaks till Göteborg. 500 frivilliga har mönstrat på under resans gång...
Måste säga att trotts nada båtkunskaper så var jag nära att söka till detta iallafall, för som en kompis som varit med på båten sa; det är ju ingen som har seglat ett sånt här skepp innan, så vare sig man har vana eller inte, så är det nytt för alla.
Men efter att ha sett reportage från resan, så inser jag att jag är en alldeles för klen sillmjölke.
Sjösjuka och enorm träningsvärk, samt att klättra upp i master som är över 40 meter höga... Nja, jag får nog hitta på andra intressanta saker att anmäla mig till. (Nu är ju detta projekt och segling över för denna gång... Men man vet ju aldrig hur det blir i framtiden, jag hoppas att dom kommer att använda sig av fartyget...)
No comments:
Post a Comment